Alla inlägg under juli 2009

Av Sara Brannefalk - 13 juli 2009 16:26

Fuck dig, fuck mig! Robert gör mig glad. Saknar Gardield. Att ligga med andra tjejer har jag förvånadsvärt inga problem med, så alla kompisar som tycket jag var dum i huvudet när jag sa det: ha! Jag hade rätt när jag sa att jag inte tror att sånt berör mig. Men som jag har sagt det till vet också vad som berör mig och är rädd för att han ska trampa över den gränsen. Tror dock inte att han vet något om det. Får väl skylla mig själv i slutändan. Mög.

Av Sara Brannefalk - 13 juli 2009 13:49

Började precis filosofera lite om huruvida man ska vara så sattans öppen på sin blogg som jag var tidigare idag. Tror nog att det är en trasslig ide med konsekvenser som kanske inte är helt 100% bra. Tyvärr så är det sån jag är och kommer fortsätta skriva det jag känner att jag vill skriva, inte det jag borde skriva. Så om någon tycker att jag är en idiot eller blir ledsen/besviken över något jag har skrivit så är det bara till att höra av sig, det är säkert inte så illa som du först tror. Jag är en känslomänniska, ingen dramamänniska.


Nu ska jag vara sådär jobbigt öppen så sluta läsa nu om du inte kan hantera det.

Tittar på Oprah just nu, gråter faktiskt en skvätt, är en sån jävla blödare. Alltid när det är någon dotter-mamma-relation som är starka vissas kommer det en mini skvätt. Så tillbaka till det känsliga: en övning som jag nyss såg på Oprah. Den är så pass enkel, det är bara till att fylla i dessa meningar:

Om du verkligen kände mig så skulle du veta att......

Jag är arg för att..... 

När jag tänkte lite på det så insåg jag hur svåra och intima dessa svaren var. Lite häftigt att frågor som är så enkla kan hjälpa en att nystaupp ens intre trassel, om än bara lite. Fundera på det. Svara på frågorna.


Om du verkligen kände mig så skulle du veta att jag inte alls är så säker som jag verkar. Om du verkligen kände mig skulle du veta att jag brottas väldigt mycket med frågor om döden och dödlighet. Om du verkligen kände mig så skulle du veta att jag lever inte på mat, jag lever på känslor och agerar 95% på dessa. Om du verkligen kände mig så skulle du veta att jag gråter när jag ser Extreme Home Makeover enbart för att det är så mycket kärlek i deras familj, något som jag aldrig kännt inom min familj.


Jag är arg för att jag låter mina känslor till andra människor göra mig så ledsen och upprörd. Jag är arg för att jag inte har en jävla aning om vart jag är på väg eller vart jag vill vara påväg. Jag är arg för att jag inte känner att jag har förmågan att ploka fram den potential jag har inom mig. Jag är arg för att känslorna till honom gör mig så ledsen (Vad fan är fel på mig!?). Jag är arg för att det känns som att jag står och trampar på Hannes som redan ligger ner, för han är så jävla underbar. Jag är arg för att Hannes lät det bli som det blev och sen när jag väl tröttnat först vill ändra sig. Jag är arg för att jag inte tar tag i min träning som jag ska så jag kan börja tävla igen.


Oj det blev en jävla massa. Jag är ingen arg människa kan dock understryckas. Jag ler och skrattar för jag älskar att le och skratta och för att jag hellre gör det än inte gör det. Vardagsoptimist, glaset är halvfullt mest hela tiden. Så ingen behöver bli rädd för mig.


Take care och fundera på frågorna. Over and out! 

Av Sara Brannefalk - 13 juli 2009 05:58

Hittade precis den lilla statistikrutan som berättar för en hur många som läser min blogg. Det var runt 10 pers dagligen! Galet! Jag som trodde jag satt och skrev den för mig själv. Tack alla för vissat intresse!


Är dock väldigt förvånad att det finns så många människor som bryr sig om mig eller bara människor som gillar att snoka runt lite. Alla är ni välkomman, unga som dumma, smarta som gamla, lth:are som vettiga männsikor, asiater som italienare. Beklagar att det dock inte presenteras något mer intressant eller djupt än min vardag och mina tankar. 


I spellistan just nu: Kings of Leon - Use Sombody

På tv: How to look good naked


Med Hjärtliga Hälsningar 

Sara

Av Sara Brannefalk - 13 juli 2009 04:59

Har så himla mycket att tänka på just nu: mormors sjukdom, Guy, ekonomi och vänner.

Var och hälsade på mormor idag, positivt, hon såg trött ut och lite nere. Hon kunde dock gå lite själv och såg mycket bättre ut än vad jag hade tänkt mig. Cyklade ifrån sjukhuset glad i hatten och hamnade hemma hos Christian. Fick mig en rejäl jag-bryr-mig-om-dig-så-sluta-vara-ett-sånt-arsle områng, antagligen precis vad jag behövde. Han var så sjukt gullig, sa att jag var som en seriefigur, att jag inte skulle springa in i några nya förhållanden för tidigt, om jag bara la ner lite tid på att fixa till mina brister så ska allt lösa sig och att jag är en liten subba. Man bara måste älska honom <3 


Nu sitter jag här hemma, klockan är 5.12 och jag är helt för pigg för att kunna sova. Great.

Har tänkt mycket på Guy, vet inte vad jag ska göra, det gör mig ledsen och förrvirrad. Dubbla signaler är inget fairgame, är dock övertygad om att han har sina anledningar. Jag vet inte om jag orkar försöka mer eller om jag ens kan, känns dock jävligt surt, tycker så jävla mycket om honom. Känns som om livet bara vill skratta mig lite extra i ansiktet ibland. Varför faller man så jäkla enkelt när det väl klickar? Varför faller jag överhuvudtaget när jag för det metsa bara tycker att det är en jobbig situation?

Så jävla destrukivt. Skulle nästan kunna avsluta detta kapitel och erkänna att Robert hade rätt. Känns inte som att det är mitt fel, jag har get mitt men han har haft svårt att ta emot det bara, det är ett val, antingen aktivt eller passivt, men ett val som jag inte kan styra eller göra.

Känns bittert och tråkigt.


Sen är det Hannes, han är fucking underbar. Jag älskar honom. Han är den jag känner mig tryggast och mest bekväm med. Han är min pellare. Har nog aldrig riktigt förstått hur det är att ha en sådan tidigare, men han är verkligen den som håller mig samman. Älskar älskar älskar.


Har lyckats gå ner 3 kilo under semestern. Känns riktigt fucking bra, varje kilo som försvinner så känner jag hur mycket mer bekväm jag blir med min kropp. Saknar det jag hade. Målet är minst 6 kilo till Malmöfestivalen börjar, den 14 augusti. Över en månad, borde jag klara, kommer dock bli jävligt svårt när jag drar iväg till Norrköping och Stockholm, alkohol i massor, lycka väl inpackat i en massa kalorier. Fettolåren ska bort,fettomagen magen ska bort en jävla gång till.


Over and out, ska försöka somna. Godnatt snäckor!


Ovido - Quiz & Flashcards