Ibland känns det mesta skit. Idag känns det mesta skit. Första dagen i skolan efter sommaren och jag påminns direkt om varför jag inte gillar det. Nice att träffa människorna iaf :) Känner mig som ett fylledrägg och en skitkompis.

Tydligen har man varit ett jävla drägg i lördags på festen, hatar att vara dräggig! Kan själv inte minnas något, känns dock sjukt olikt mig, tycker egentligen att jag borde ta allt med en nypa salt men det går inte. Sådant här tar så hårt på mig. 

Så har man inte hört av sig till kompisarna i Malmö. Carro, Isa, Robin, Hannes, Siri och Emma borde ha fått sig ett litet samtal. Ibland blir jag så trött på mig själv, varför kan jag inte bara visa den lilla respekten och faktiskt höra av mig?

Allt känns som dagen-efter-ångest. 

Har feber och värsta smärtan i halsen. Gör ingenting bättre direkt.

Få se om Hannes har förlåtit mig och vill träffa mig ikväll.

Allt är inte mög, hade en underbar kväll med Jocke igår :) Robert tittade förbi några timmar och sen kollade vi på Nyckeln till Friheten :) MYS! :) 

Jag var i kyrkan idag, mormors själarigning. Jag grät nästan hela tiden. 

En sak förstår jag inte. Varför ser inte människor all smärta jag går och bär på? Varför förstår inte människor att jag går och bär på så mycket sorg?

Hannes säger att jag har mitt stenansikte. Inte ens han ser det förutom när jag kommer hem och vi är själva.  Förstår inte människor hur jobbigt sådant här är, speciellt för en människa som är så känslosamma som jag? Jag vill kunna skratta och ha kul men när jag vill vara ledsen så vill jag inte skämas över det eller kännas besvärlig för andra. Jag önskar jag kunde få förståelse för den sorg jag går igenom och inte behöva dölja den.

Jag håller på att knäckas av allt just nu, på riktigt. Mormor, osäkerhet om vart jag är på väg, tvivlan på vänner och missnöje med mitt konstanta festliv. Jag känner mig bara som ett yttligt skal, allt jag hade inuti mig har försvunnit. Ingen substans, bara bekymmer som studsar ljudlöst inuti.

Anna Ternheim är en tröst.

Min högsta önskan är att allt detta bara är en taskig dröm och att min mormor ska få träffa mina barn någon dag. Snälla. Snälla.

Samma runda som igår. Kom hem först nu. Måste sova, orkar inte skriva något. Men om dom inte vill ha mig på jobb imorgon så har jag nog tid med lite blogg-kvalitetstid. Vi får se.

Snabbis: Vinkade av Siri som flyttar till Trondheim, hittade super bra begravningskläder, lämnade tillbaka dom andra inte så super bra begravningskläderna, mötte upp Emma & Yvette på MF där vi käkade och köpte present till Perper som blir större imorgon, cyklade hem till Farmin där umgänge med Far, Mor, Markus, Anna, Emma, Anton och Kooscha väntade, grillning och sangria och avslutning i bubbelpoolen i 2,5 timme. Det blev en fin kväll igen. 

Dagens musik:         Anna Ternheim - Shoreline

När hon sjunger you die when your young får jag gåshud över hela kroppen och vill bara börja gråta. Otroligt stark låt för mig just nu.

Godnatt!

Har gjort en hel massa idag, igen. Hinner/orkar inte skriva här när jag kommer hem så här sent varenda kväll efter en aktiv dag. Jag lyckades paja mitt as efter enbart 1 timmes badminton träning (det var så jävla lockande att ruscha på nätet och trycka ner Skoogs boll rakt ner i marken, inte så bra när man inte hår några muskler bara :( ), var tvungen att lägga ner resten av träningen för det gjorde så  jäkla ont. Tror att jag bara sträckte den jävligt hårt, förhoppningsvis så klarar jag av en liten löpptur imorgon i alla fall.

MF idag: Lena & Orup, vinerier på dom röda backarna, dansbanan med Thorleifs och öl på Harrys :) Ytterligare en bra kväll :)

Godnatt nära och kära!

En massa har jag ståt i idag. Har varit i Vinslöv(!), Önnestad, Kristianstad köpt en massa Herbalife-piller, ätit på den årliga MF-Grekiska Föreningen och Camambere, köpt snygga strumpbyxor, drykit öl på Harrys och halv lyssnat till Salem al Fakir med Yvette, Henrik, Bruze, Isa och Perper.

Hinner inte ens skriva om allt det roliga på MalmöFestivalen. Kräftskivan! :) Timbuk :) Veronica Maggio :) Anna Ternheim :) och Inga-Lills 50-års kalas som slutade kl 6 på morgonen :) Tar det någon annan dag om jag hinner.

Imorgon blir det fullt upp igen: shoppa begravningskläder, hänga med Yvette, Bruze och Perper på MF, träna badminton, se teatern Fucking Arlöv och sen dra vidare till A Camp och ev dansbanan :) Det blir nog finfint! 

Förlåt för babblet, hinner/orkar inte skriva något mer intressant just nu. Det kommer när allt lugnat ner sig lite igen.

Nu ska jag gråta lite. Godnatt!

Jag trampar själv på min cykel från MF. Det tar "The weight", "The night they drowe old Dixie down" och "Cripple Creek" att komma hem för en rädd Sara.

Jag cyklar betydligt snabbare nu, är på helspänn. Tittar efter människor, hoppas på att det ska dycka upp någon. Det gör det knappt på hela vägen hem, söndag kl 01.00 Jag känner mig tryggare när jag har människor runt mig vilket egentligen är dumt eftersom det enbart är människor som kan skadda en. Så ju färre människor som är runt en dessto mindre är chansen att man råkar illa ut.  Så kommer jag fram till våldtäktstunneln. Jag cyklar så snabbt jag bara kan, tittar mig över axeln då och då, spänner hela kroppen och hoppas att det ska gå bra denna gången också. Det gör det. Men nu är jag så rädd för den vägen att jag inte vet hur jag ska kunna ta mig hem. Rosengård eller väldtäktstunneln? Bägge extremt läskiga!

Jag var så pepp inför denna dagen. Nu känns allt dåligt. Kan inte någon glad titta förbi och bara göra denna dagen super. Behöver bara lite draghjälp tror jag.

Och så är det en sak som gör mig totalt förvirrad men jag vägrar ta reda på det! Bollen ligger liksom inte hos mig och då ska jag inte sno över den heller. Gillar inte när jag inte ska/kan kontrollera situationen. 

Tillslut efter mycket om och med hittade jag den rätte, en lila Klassisk addidas tröja med tryck på ryggen. Och en svart klassisk. Och man går stolt och bär på dom. Tycker att dom är snygga som få.

Så plötsligt ser jag addidas överallt. Addidas, addidas, addidas. Bärarna består sorligt nog bara av 12-16 åringar och hobbyblattar. Jaha modemiss eller moderäddning? Hur som haver så är jag just nu in a relationship whit Addidas Jackets.